Tänk dig att du färdas i en smal båt längs en brun flod. På båda sidor reser sig skogen som en grön mur. Du hör fåglar du inte känner igen. Du känner doften av fuktig jord och rök från en eld. Längs stranden ligger en by. Där bor människor som känt till denna skog i århundraden.
Kanske känner du till Huni Kuin från vår rapé. Eller så har du läst om Kambo och undrat var det kommer ifrån. I västra Amazonas bor många urfolk. I det här blogginlägget presenterar vi fyra av dem: Huni Kuin, Yawanawá, Noke Koî och Matsés. De talar alla ett språk ur samma språkfamilj: Pano.
Vi berättar vad pålitliga källor skriver om dem, som den brasilianska Instituto Socioambiental (ISA). Ingen saga. Däremot riktiga människor med en egen historia.
Kortfattat: fyra folk på kartan
| Folk | Andra namn | Var | Språk |
|---|---|---|---|
| Huni Kuin | Kaxinawá | Acre (Brasilien) och Peru, bland annat längs floderna Jordão och Purus | Pano |
| Yawanawá | Jawanaua, Iawanawa | Rio Gregório, Acre | Pano |
| Noke Koî | Katukina (från Acre) | Campinas och Rio Gregório, Acre | Pano |
| Matsés | Mayoruna | Javari-dalen, gränsen mellan Brasilien och Peru | Pano |
Huni Kuin: de sanna människorna
Namn och land
Huni Kuin betyder "sanna människor" eller "människor med kända seder". Namnet Kaxinawá fick de av utomstående. Det namnet var egentligen ett skällsord. Därför använder vi alltid Huni Kuin.
De bor i delstaten Acre, längs floderna Tarauacá, Jordão, Breu, Muru, Envira, Humaitá och Purus. En mindre del bor i Peru, vid Purus och Curanja. I Acre bor över 11 700 personer (Siasi/Sesai, 2020). I Peru räknades över 2 400 personer 2007. De är det största urfolket i Acre.
Kene: mönster med betydelse
Kene kuin betyder "äkta mönster". Det är geometriska linjer. Du ser dem på tyger, korgar och på huden. Kvinnor målar dem med jenipapo, en frukt som ger en mörk färg. Mönstren hör ihop med vilka de är.
En grupp Huni Kuin-konstnärer, MAHKU, målar sångerna från sina ceremonier. 2024 målade de fasaden på huvudbyggnaden vid Venedigbiennalen. Verket berättar myten om Kapewë Pukeni, kajmanens bro.
Sånger, växter och fester
Nixi pae är deras namn för ayahuasca. Vuxna dricker det tillsammans, med sånger. Rapé har sedan länge varit en del av vardagslivet och ceremonierna. Männen tog det till exempel innan de började med tungt arbete i skogen. En stor fest är Nixpupimá. Då tas barnen in i de vuxnas värld.
Huni Kuin i en dräkt med kene-mönster. Foto: Ilex Duca, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Mer om deras historia läser du i vårt blogginlägg Huni Kuin.
Yawanawá: vildsvinets folk
Namn och land
Yawa är ett vildsvin som lever i stora flockar. Nawa betyder folk. De djuren håller alltid ihop. Så ser Yawanawá sig också: som ett folk som drar tillsammans.
De bor i södra Terra Indígena Rio Gregório, i kommunen Tarauacá. Det område delar de med Noke Koî. 2020 bodde 849 Yawanawá i Acre (Siasi/Sesai).
Kampen för sitt land
Länge arbetade Yawanawá för gummibaronerna. I början av åttiotalsåren valde unga ledare en annan väg. Med stöd från FUNAI och organisationen CPI-Acre fick de sitt land erkänt. Rio Gregório blev det första avgränsade urfolksområdet i Acre. Ett företag som hade köpt landet för timmer och boskap tvingades lämna. Även missionärer som avvisade deras ceremonier och danser fick gå.
Yawa-festivalen
Sedan början av 2000-talet anordnar byn Nova Esperança Yawa-festivalen varje år i slutet av oktober. Under några dagar finns det sånger, danser och ceremonier. Människor bär kjolar av palmblad, fjäderhuvudbonader och kene-målningar. Byn nås endast med båt. Festivalen började som en del av en plan att återuppliva gamla seder. Uni är deras ord för ayahuasca. Även rapé har sedan länge varit en del av deras traditioner.
Yawanawá i Acre. Foto: SeCom/Agência de Notícias do Acre, CC BY 2.5 BR, via Wikimedia Commons
Noke Koî: de sanna människorna vid vägen
Namn och land
Även Noke Koî betyder "sanna människor". Länge hette de Katukina, ett namn som andra gav dem. Sedan 2013 har de begärt att få använda sitt eget namn. I böcker hittar du fortfarande Katukina do Acre eller Katukina Pano.
De bor i två områden: Campinas/Katukina, på gränsen mellan Acre och Amazonas, och Rio Gregório, intill Yawanawá. 2014 räknade den brasilianska hälsovårdsmyndigheten 1 154 Noke Koî (Siasi/Sesai).
Livet längs BR-364
Genom Campinas löper motorvägen BR-364. Den anlades på sjuttiotalsåren. Noke Koî tvingades flytta till vägkanten. I början av 2000-talet kom asfalten. Sedan dess finns det mindre vilt. Många familjer köper nu mat i staden Cruzeiro do Sul. Och främlingar passerar allt oftare genom deras land.
Kampô: deras kunskap om grodan
Noke Koî är kända för kampô, som hos oss kallas Kambo. Det är ett ämne från huden på jätteapgrodan. Enligt deras tradition tar kampô bort tikish (lathet) och panema (otur vid jakt). Männen får det på armarna och bröstet, kvinnorna på benen.
Runt 2000 blev kampô känt i städerna. Det medförde också oro. Noke Koî såg att andra började sälja deras kunskap. Den brasilianska regeringen startade därför Projeto Kampô för att skydda deras kunskap.
Matsés: människorna från Javari
Namn och land
Matsés betyder "människor". I Brasilien kallas de ofta Mayoruna, ett quechua-ord för "flodmänniskor". De bor i Javari-dalen. Den floden utgör gränsen mellan Brasilien och Peru. Familjer korsar ofta den gränsen.
I Brasilien ligger deras land i Terra Indígena Vale do Javari, som erkändes 2001. I Peru har de sedan 1993 ett eget område på över 450 000 hektar. Enligt CTI (2016) finns det cirka 1 700 Matsés i Brasilien och 2 500 i Peru.
En egen bok om växter
Först 1969 kom fast kontakt med omvärlden. 2015 skrev fem Matsés-växtexperter en bok på cirka 500 sidor om sina växter. Den finns endast på deras eget språk och stannar i deras byar. Så skyddar de sin kunskap mot stöld.
Även Matsés har känt till kambo länge. Hos dem har det sedan länge varit en del av jakten. Och männen använder rapé tillsammans i gemenskapshuset efter maten.
Nej till olja
2007 gav Peru ut två oljekoncessioner, tillsammans nästan 1,5 miljoner hektar. En av dem låg över nästan hälften av Matsés-landet. Matsés från Peru och Brasilien avvisade dem tillsammans. Ingen hade frågat dem i förväg, säger de. I Brasilien håller de själva vakt vid sin gräns.
Det som urfolken i västra Amazonas delar
Fyra folk, fyra egna berättelser. Ändå finns det mycket de delar:
- Språk. Alla fyra talar ett Pano-språk. De är besläktade, precis som nederländska och tyska.
- Floden. Byarna ligger vid vattnet. Floden är väg, mat och mötesplats.
- Mönster på huden. Med jenipapo och urucum (ett rött färgämne från frön) målar de vem de är.
- Kunskap om växter. De äldre för vidare den, ofta genom sånger. Tänk på rapé, ayahuasca och kambo. Även sananga, ögondroppar från en buske, är känd i denna region.
- En tung historia. Gummibaroner, sjukdomar och missionärer trängde undan deras kultur.
- En egen röst. Idag väljer de sitt eget namn, firar sina fester och försvarar sitt land.
Respekt: hur vi hanterar denna kunskap
Purity Healing arbetar med en Huni Kuin-by i Acre. Kevin, vår ceremoniledare, träffade Huni Kuin från den byn för cirka åtta år sedan. Sedan dess har de daglig kontakt. Han lär sig av dem hur rapé tillverkas och hur man känner igen växterna. Att besöka byn står högst upp på hans lista.
Med Yawanawá, Noke Koî och Matsés har vi ingen koppling. Om dem berättar vi endast det som källorna längst ner säger.
Så här hanterar vi denna kunskap:
- Rättvis betalning. Kevin säger det så: "De får det pris som de ber om. Jag prutar aldrig." Och dessutom går en del av intäkterna tillbaka till byn.
- Inga namn. Vi nämner inte byn eller människorna. Så skyddar vi dem.
- Inga löften. Vi berättar hur dessa folk traditionellt använder växter. Det är tradition, inte medicinsk rådgivning. Purity Healing är ingen terapi.
- Kambo med omsorg. Hos Purity Healing får du Kambo endast efter en intake och en screening. Läs hur du förbereder dig inför en Kambo-ceremoni.
Vill du lära känna Huni Kuin-traditionen själv? Titta sedan lugnt på vår rapé-kollektion, handgjord i en Huni Kuin-by i Acre.
Vanliga frågor
Är Kaxinawá och Huni Kuin samma folk?
Ja. Kaxinawá är ett namn som andra gav dem. Själva kallar de sig Huni Kuin, "sanna människor". Därför använder vi endast Huni Kuin.
Vilket folk kommer Kambo ifrån?
Kambo används av flera Pano-folk. Noke Koî och Matsés är mest kända för det. Hos Purity Healing får du Kambo endast efter en intake och en screening. Se sidan Boka Kambo-ceremoni.
Arbetar Purity Healing med alla fyra dessa folk?
Nej. Vi arbetar med en Huni Kuin-by i Acre. Med Yawanawá, Noke Koî och Matsés har vi ingen koppling.
Vad är kene?
Kene är geometriska mönster från Huni Kuin. Du ser dem på tyg, korgar och på huden. Även andra Pano-folk, som Yawanawá, målar kene.
Källor
- Instituto Socioambiental (ISA), Povos Indígenas no Brasil: Huni Kuin (Kaxinawá)
- ISA, Povos Indígenas no Brasil: Yawanawá
- ISA, Povos Indígenas no Brasil: Katukina Pano (Noke Koî)
- ISA, Terras Indígenas: TI Campinas/Katukina
- ISA, Povos Indígenas no Brasil: Matsés
- Revista de Estudos Brasileiros (USP): Culture in our hands (namn Noke Koî)
- La Biennale di Venezia: MAHKU, Biennale Arte 2024
- Catraca Livre: Na arena com os índios yawanawá no Acre (Yawa-festivalen)
- Mongabay (2015): Amazon tribe creates 500-page traditional medicine encyclopedia
- The Ecologist (2014): 'It's war!' Peru-Brazil indigenous people pledge to fight Amazon oil exploration
- Wikipedia: Matsés
Omslagsbild: Cacique Isaka Huni Kuin i bön. Foto: Ilex Duca, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.
